Kom alldeles av mig att blogga, vet inte vad som hänt. Eller jo, jättemycket har hänt sen sist. Blev gravid i augusti, så i juni fick vi en liten grabb. Så nu är vi tvåbarnsföräldrar :) Lilleman är idag strax över 7 månader. Tiden går så sjuuukt fort, hjälp! Och nu har jag börjat inse att jag är otränad och väger för mycket, som vanligt, haha. Så för en vecka sedan tog jag tag i mitt ätande igen och min träning. Precis, så bloggen kommer att ha samma fokus som tidigare.
Tala om att detta blir en riktig ätarvecka. Men jag hoppas starkt på nästa vecka. Det ska bli flera plusgrader och jag behöver varken lämna eller hämta på förskolan. Så jag ska försöka gå och gå och gå. Går man en vecka, två timmar om dagen, så verkar det bli minus ett kg. Mycket slit för lite, men ska man ner så ska man.
Men det verkar vara en tjurig förkylning. Känner mig fortfarande riktigt risig. Varje morgon har varit en plåga, ont i huvudet. Snoret flödar och febrig. Men jobba det gör jag. Men någon träning, inte ens en futtig promenad, har det blivit denna vecka. Jag brukar försöka röra på mig än fast jag är lite krasslig, men nu, nej, det går inte. Känner mig för risig. Men nu snart måste väl förkylningen ge med sig.
Och imorgon är det dags för en sån där braklunch. Sån som det blev i januari. Se här.
Har ätit godis i veckan, och hamburgare. Urs. Men jag tappar helt motivationen, kan inte upprätthålla den nå längre än en vecka typ. Men som sagt, jag hoppas på nästa vecka. Så får jag väl gå ned det jag gått upp den här veckan. Suck.
Tror jag måste byta namn på den här bloggen till "En jojobantares bekännelser".
Blörg...vad det är trist att vara förkyld. Man har ju ingen aning om vad man gör på lunch när man inte fördriver tiden med träning. Jag käkar i alla fall godis och onyttigheter. Så nu går jag upp det lilla jag var duktig att gå ned förra veckan. Det är ju så likt mig.
Vaknade på lördagmorgon med skallbank och riktigt tät näsa. Jag hade gått och blivit förkyld och hade inte en misstanke om att jag hade något sådant på G...
Så idag blev det ingen morgonpromenad och ingen träning på lunch. Jises vad jag känner mig onyttig.
Har promenixat till och från jobbet i tre dagar nu. Kroppen känns riktigt bra nu, gör inte ont i än det ena och än det andra. Går liksom mycket lättare och inte lika trögt. Är nog lite mer motiverad. Så nu vill jag se resultat på vågen också. Men attans så trögt det går. Händer nada. Vet inte vad jag ska ta till. Hjälper inte 2 timmars promenad varje dag vet jag inte vad. Känns inte heller som att jag ökar matintaget bara för att jag motionerar mer, försöker verkligen hålla det nere. Försöker hålla mig ifrån bröd och godis. Och kolhydrater i största allmänhet. Ingen potatis och pasta heller.
Men...igår var en riktig ätardag. Men det kan vara bra med någon sådan dag ibland, så inte kroppen sätter sig i svält. Det blev en semla på jobbet och lunchbuffé ute (en del friterat...) och en semla till på kvällen. Dock blev det ingen middag, för jag mår inte bra på semlor och flottmat...så jag var inte det minsta sugen, mådde halvilla.
Imorse visade vågen samma lika som tisdag morgon, 62.5.
Idag har det blivit liiiite mat. Eller säkert alldeles lagomt. Ett Nutrilett till frukost. Ett ägg till fika. En Nutrilett till lunch. Middag köttfärs, ost, creme fraiche och sallad.
Imorgon vill jag att vågen ska visa mig lite belöning för möda...så jag fortsätter med promenixandet.
Och vet ni vad, till helgen blir det fest och det var länge sen, känner mig så peppad att slå klackarna i taket!
Klev upp strax för 6 imorse, men var inte på jobbet förrän strax innan 9. Hur kan det ta sån tid?!?! Jo. 1. Man har en liten kille som ska tjatas på innan kläder kommer på 2. Man ska klä sig för promenad, packa väskan med kläder att jobba i samt kläder att lunchträna i 3. Man måste skrapa sur-is från bilrutorna 4. Man ser att bilbarnstolen är i fel bil och måste hämta andra bilnycklar och även gå tillbaka med dem 5. Bilen startar inte 6. Man skrapar den andra bilen från sur-is 7. Lämnar på dagis kl 07.40 8. Hem och lämna bilen 9. Promenerar de 6 kilometrarna till jobbet (60 min). Först med ilskna steg, som sakta byttes mot känslan att det är riktigt skönt att gå när man har flextid...
Jobba jobba jobba, går och styrketränar 30 min på lunch, idag axlar. Jobba jobba jobba. Sedan en timmes promenad hem.
Är nöjd över att jag faktiskt tog promenaden imorse. Om jag inte hade tagit på mig promenerarkläderna innan jag lämnade på dagis, så hade jag nog skitit i allt och åkt på jobbet på en gång.
Men jag hoppas att jag hittar åt mitt gamla jag, men lite mer motivation...hoppas detta inte bara var en engångshändelse.
Imorgon måste jag dock ta bilen eftersom vi ska bort på middag direkt efter jobbet.
Nu har jag suttit och fått mig en rejäl dos inspiration till några nya övningar att byta ut till. Har kikat på lite videor på www.lifeportalen.se
Har fått igång bärbara datorn igen = mycket lättare att blogga.
Idag blev det en timmes promanad på morgonen och en timme på eftermiddagen. Men ingen lunchträning. Men jag tror ändå att 2 timmars promenerande ger mer än 40 min löpning på löpbandet.
Idag har jag hittills ätit ca 2dl yoghurt 1% Lite gryta med fläskkött och grönsaker 1 clementin 1,5 hg lösgodis Stekt älgkött, champijoner och äggstanning, en kokt morot
Det känns som det är det absolut bästa tillfället att försöka göra något åt vikten, precis nu. Finns inte så mycket ute att göra nu, än att gå. Och man har någon månad innan ssommaren att komma iform.
Om jag tror att det kommer att gå vägen denna gång? Vågar inte ens hoppas...
Något chockad. Ja. Fystesten visade inte på speciellt bra resultat, trots att jag knatar på gymmet 4-5 luncher i veckan. Det blir oftast 45 min på löpbandet. Allt från promenad, till promenad i uppförsbacke, intervallöpning och kortdistans löpning. Och så har jag ju hållit på i 5 år. Tränat på luncherna alltså. Och jag håller inte ens medel i syreupptagningsnivå.
Ligger i mitten på nivå två. Dvs. Mellan 28-35 ml/kg x min (testvärde). Eller mellan 1.9-2.1 l/min. När jag gjorde denna text 2008 hade jag 40.7, dvs genomsnittlig syreupptagning. Men då vägde jag 58. Nu vägde jag in på 63.5 (!).
Ja, så nu är frågan hur jag ska förbättra mina resultat. Jag orkar inte träna mer och kan inte träna längre pass... *snyft*. Måste helt enkelt gå ned i vikt för att bättra resultaten. Mer HUR? Nu har jag ju kört på Lchf 5 av 7 dagar i veckan i en månads tid. Och det ger ju nada. Vad ska jag ta till egentligen??? Måste vara ännu striktare helt enkelt. Men jag vill inte åka på middag när man är bortbjuden och säga "det där kan jag inte äta". Jag tycker att man borde få göra lite undantag nu och då. Men tydligen inte. Så less, så här har jag hållit på i 5 års tid. Känns som jag bantar för jämnan, men jag gör det inte. SUCK! KLAG!
Kör lchf sedan omkring 17 januari. Gick ned ungefär 1,5 kg första veckan. Sedan har det inte hänt så mycket. Har inte varit benhård. Som så ofta annars när jag ska försöka gå ned. Det blir halvdant och jojjo. Och så verkar det bli även denna gång. Kolla gärna in formchecken.
Såhär äter jag: Frukost: 1 ägg Fika: 1 ägg (+ oftast något annat, lite yoghurt, några skinkskivor, avokado...) Lunch: Lchf-mat sedan gårdagen Middag: Lchf-mat
MEN, på helgen har det 1 eller upp till 3 dagar blivit annan mat, pga att man är bortbjuden eller vill ha lite fredagsmys som förr...
I helgen var vi bortbjudna och del blev en hel del mat och mackfrukokost. Och vips så har man gått upp allt igen. Helt otroligt. Och samma morgon ser jag ett tv-program som tar upp alla dessa bantningsmetoder. De hade testat alla metoder. På Lchf-kost gick man ned 1-4 kg, dock vet jag inte om det var på en vecka, måste ha varit så. Men sen gick man oftast upp allt igen, svårt att hålla. Så var det med de flesta metoder. Pulverdiet kunde man gå ned 8kg på, men gick fort upp igen efteråt. Det enda raka är att lägga om sin kost lite grann, ändra på vanor och gå ned på lång sikt och behålla dessa nya vanor. Inget nytt...men fan vad jag är less. Bryta mönster, bryta vanor, hur enkelt eller hur svårt kan det va?!?!
En sak som jag dock är väldigt nöjd med, gällande att köra Lchf, är att jag har mycket, mycket mindre sötsug. Och det är ju värt ALLT! Kan jag hålla mig ifrån godis och sötsaker, så borde jag på sikt gå ned i vikt. Så det känns bra, kommer nog att fortsätta med lchf.
Sedan funderar jag en del på upplägget av träningen. Blir så korta träningstillfällen nu, 45 minuter på lunchen. 3-5 ggr i veckan. Och då är frågan vad man ska fokusera på. Kanske borde skippa styrketräningen nästintill. Bara gå i rask takt. Har märkt att pulsen påverkas avsevärt om man kör i uppförsbacke också, så det är ju ett lite jobbigare alternativ än enbart promenad. Men bäst av allt, kanske är att springa. Jobbar på det, men svårt att orka lika länge som förr om åren. Då var 30 minuter inga problem. Dit vill jag igen.
Fortsätter att undvika kolhydrater och socker. Går ganska bra, känns som sockersuget lugnat sig lite. Äter dock en del mörk choklad. Och ibland slinker det ned en macka. Det blir en hel del omelett med bacon, oftast till helgfrukost. Sedan byter jag ut potatis/ris/pasta mot grönsaker i varierande form. Riktigt gott, stör mig inte. I helgen var vi bortbjudna en dag, och då tar jag seden dit jag kommer. Även om jag nog hade tagit en potatis till i vanliga fall och kanske även en till bit efterrättspaj :-).
I måndags blev det två långpromenader på 1 timme vardera. Tisdag styrketräning. Idag nada....
Shit vad jag är mätt, åt en 4-rätters lunch idag, det ni! Har ätit lchf-mat i en vecka, vilket resulterat i -1,5 kg! Jag kan inte fatta det, har jag hittat min lösning. Glömde dock bort det idag (ja det är sant). Kolla in min efterrättstallrik, im in heaven!
Shit vad jag är hungrig! Inte så konstigt...blev ett ägg till frukost. Ett ägg + en banan till fika. En halv Geisha chokladrulle.... Ett ägg till lunch. Ett litet äpple till fika.
Veckans första och enda morgonpromenad... ...påbörjades alldeles för sent. Men när jag kollade på termometern (-1.8) så var jag bara tvungen att gå, trots att jag inte kom till jobbet förrän 9 :-/ Annars har jag varit duktig och tränat... som vanligt på luncherna. Idag blev det 5 min promenad + 30 min intervall 40/20, hastighet 12 + 5 min promenad. Samt benpress 80kgx8rep, 90x8, 100x8, 110x8.
Nervös... ...dagarna i ända över min energibeställning. Vet inte när jag får "det", eller om jag får "det" överhuvudtaget...
Vågade ställa mig på vågen imorse.... trots att jag ätit en massa godis den här veckan (känns det som). Trodde jag skulle väga typ 63.5, kändes som så, men det landade på 62.6. Bättre än väntat i alla fall, men nedåt går det ju inte. Bara upp och ner och upp och ner och upp...
Onsdag hade det kommit så mycket snö...och plogbilarna är ju inte direkt tidigt ute, så någon morgonpromenad blev det inte. Latade till mig ordentligt och kände att jag behövde en vilodag. Kroppen sa så. Men vad gör jag istället? Jo, sätter i mig en hel stor chokladkaka. Gott? Ja. Nödvändigt? Nej inte alls. Varför varför varför??? Dålig karaktär och vilja.
Torsdag morgon var jag så jäkla trött, för jag fick sitta uppe till 12 och vänta på att tvättmaskinen skulle gå klart. Hade ju kunnat gå och lägga mig klockan 22 och bara ställt väckeren på 00 och hängt den där viktiga tvätten...men så blev det inte. Dålig karaktär och vilja. Hade för övrigt varit en perfekt gåmorgon med någon plusgrad...
Så nu är frågan om jag ska gå imorgon? Borde nog göra det. Vet ju hur skönt det är, jag uppskattar verkligen morgonpromenaden om den bara blir av. Men man ska hem också. Och komma hem kl 18 på fredag känns ju mindre kul... Jaja, jag ska försöka gå till jobbet imorrn. Bäst att gå och lägga sig snart då. Sen får jag se hur jag tar mig hem. Kom precis på att jag i så fall måste gå med fullpackad träningsväska också. Känns tungt och lite drygt. Varför ser jag alltid problemen med allting???
Men jag är nöjd med måndagens och tisdagens promenerande och lever lite på det. Vågen visar då ingen förändring...uppåt igen...
Åhh så skönt det är att promenixa på morgonen! Känns jättebra, förutom i stortåarna. Det ska ju alltid göra ont någonstans...Hade musik i öronen imorse och det kändes inte ett dugg jobbigt att gå. -8,8 grader. Men det var helt ok, varmare byxor idag.
Nu ska jag lunchträna med lite vikter.
Igår visade vågen 63.6, idag 62.8. -0,8 på en dag, låter för bra för att vara sant. Skulle vara glad för -0,8 i veckan, dvs -3,2 i månaden. Men så kommer det väl inte att bli :-(
Bestämde mig förra veckan för att ta någon morgonpromenad den här veckan. Bara för att jag har möjlighet den här veckan. Och för viktens skull. Vill se om det ger något, ska bli kul att se på vågen...om jag nu kommer mig för att traska fler dagar. Men tanken är väl att jag ska försöka med det.
Har ganska precis 60 min promenad till jobbet, en alldeles lämplig promenad. Men att ha ryggsäck på ryggen för lunchträningen känns väl lite bökigt.
Först 20-25 minuterna värkte benhinnorna och en höft. Men sen gick det över, och då är det verkligen jättehärligt att gå. Nu låter det som att jag aldrig går eftersom kroppen värker...men lite nu och då blir det en längre promenad på 60-75 minuter. Vet inte varför det ska vara så.
Och inte heller hade jag mp3-spelaren laddad. Det går såååå mycket enklare om man har lite bra musik att traska i takt med.
Men halva promenaden uppskattade jag verkligen, det var verkligen jättehärligt. -4 grader ungefär. Dock frös jag om benen, hade bara ett par (för) tunna överdragsbyxor.
Snart blir jag hämtad, dvs ingen promenad hem. Men det känns rätt skönt :-) att börja så. Blir drygare de dagar man måste traska båda vägarna, det bara måtte ge resultat...
Jag känner mig hindrad att skriva det jag vill här på bloggen. På ett vis. Man vet ju aldrig vem som smyger sig in här och jag vet inte om jag vill sprida allt jag gör, på gott och ont.
Med tanke på det jag vill skriva, så är det npg bäst att jag håller mig anonym. Jag tror på så vis att jag kan vara mer ärlig i mitt skrivande. Ni kommer mig närmare på så vis. På ett annat vis inte. Det kommer inte att blli en personlig blogg med foton på mig. Nej. Men jag tror att ni kommer att lära känna mig på annat vis och jag hoppas att ni finner det intressant att följa mitt liv.
Det kommer att bli foton, men mer anonyma sådana. En del foton har jag även plockat bort, som jag tidigare lagt in. Sorry, men det känns bäst så.
Känner för att känna lite träningsvärk. Men får sällan det nu. Betyder det att man tar i för lite? Det är klart man får träningsvärk efter ett längre träningsuppehåll. Fick närmare 2-3 dagars träningsvärk när jag satte igång med styrketräning igen. Men nu saknar jag den :-P
Tvåbarnsmor som inte blir av med gravidkilona. Vägde innan barn 52kg, efter första barnet hamnade jag på 62-65 kg. Nu efter andra barnet väger jag 67 kg och har åter igen insett att något måste göras...
