Klev upp strax för 6 imorse, men var inte på jobbet förrän strax innan 9. Hur kan det ta sån tid?!?!
Jo.
1. Man har en liten kille som ska tjatas på innan kläder kommer på
2. Man ska klä sig för promenad, packa väskan med kläder att jobba i samt kläder att lunchträna i
3. Man måste skrapa sur-is från bilrutorna
4. Man ser att bilbarnstolen är i fel bil och måste hämta andra bilnycklar och även gå tillbaka med dem
5. Bilen startar inte
6. Man skrapar den andra bilen från sur-is
7. Lämnar på dagis kl 07.40
8. Hem och lämna bilen
9. Promenerar de 6 kilometrarna till jobbet (60 min). Först med ilskna steg, som sakta byttes mot känslan att det är riktigt skönt att gå när man har flextid...

Jobba jobba jobba, går och styrketränar 30 min på lunch, idag axlar. Jobba jobba jobba. Sedan en timmes promenad hem.

Är nöjd över att jag faktiskt tog promenaden imorse. Om jag inte hade tagit på mig promenerarkläderna innan jag lämnade på dagis, så hade jag nog skitit i allt och åkt på jobbet på en gång.

Men jag hoppas att jag hittar åt mitt gamla jag, men lite mer motivation...hoppas detta inte bara var en engångshändelse.

Imorgon måste jag dock ta bilen eftersom vi ska bort på middag direkt efter jobbet.

Nu har jag suttit och fått mig en rejäl dos inspiration till några nya övningar att byta ut till. Har kikat på lite videor på www.lifeportalen.se

Så, då borde man väl gå och sova?