Så sjukt jävla besviken på lönen (22500:-)...hade på egen förfrågan ett samtal med närmsta chefer (2st) i fredags. Jag blev verkligen lovordad, utan att be om det, jag var såå duktig, och de tjänade såå bra på de jobb jag gör och att jag verkligen satte dem på pottkanten när jag sökte ett annat jobb i ett dotterbolag inom koncernen och att de undrade om jag tänkte fortsätta söka jobb någon annan stanns (WTF? som om man skulle säga det...) osv Det var ett samtal i tre timmar. Och det haglade bra kommentarer om mig utan att jag ens vaskade efter att få det. Aha, tänkte jag. Dax för lönesamtal. Tog tag i saken direkt efter. Eftersom det var på tal om förflyttning av mig inom företaget till annan plats + alla dessa kommentarer så tänkte jag att jag hade lite bättre utgångspunkt. Även under själva lönesamtalet på en timme så fortsatte han berömma mig om både det ena och det andra. Men den när jag ville slutföra samtalet och komma till punkt och få ett svar, så blev det att "det är lönestopp det här året, men visst kan jag kolla med X (övre chefen)". Sedan säger han "ja, jag hade gjort samma sak som dig, du gör helt rätt, jag skulle också ha förhandlat". Sedan skulle jag få svar idag. Och vad blir svaret. "Nej, det går inte, det finns inte pengar för några löneförhöjningar". Skandal. Här har man stått och trampat på nästan samma lön i tre år och är ju tydligen en stjärna på det jag gör... suck. Nu vill jag bara att det dyker upp fler jobb som jag kan söka. Fan, en inom äldreomvården har bättre lön! Inte för att de gör ett dåligt jobb, de borde också ha mer, men är ju omtalade att inte ha den allra bästa lönen. Man skulle ha startat eget, undrar hur det skulle ha gått...men det är nog ingen dans på rosor heller...