Attans vad jag tränar. Kanske inte så jättelänge varje gång. Tidigare om åren tränade jag alltid minst 90 min. OM, jag bara kunde äta man istället för att äta mig mätt på sötsaker...för viktmässigt står jag bara och stampar. Ska man slita hund och inte gå ned ett gram? Ska man behöva springa flera mil i veckan, äta pulvershake istället för mat och äta godis och kakor varje dag... Det här fungerar inte. Jag inser att jag måste sluta. Men det har pågått så länge att jag har svårt att bryta mönstret. Ska jag behöva sluta med godis helt och nästintill kakor också? För annars triggar jag mitt begär. Men det är så svårt att bestämma sig. En del av mig vill, men den andra del motarbetar mig. Shit, jag måste bara ta mig i kragen. Hur ska jag komma tillbaka till mitt vanliga jag, jag mår inte bra av att se ut såhär...jag mår inte bra av dessa ovanor heller...men det blir man ju inte riktigt medveten om förrän man slutat med sötsakerna. Man mår så himla mycket bättre, det vet jag av tidigare erfarenhet. Man är som slav av sockret nu. Så jävla illa är det. Försöker rannsaka mig vad jag gjorde förr för att bibehålla motivationen. Jag skrev kostdagbok. Har försökt med det nu igen. Och det är när man ska föra in en chokladkaka som man får världens chock, att den innehåller mer än dagsbehovet...men den ahaupplevelsen kommer jag inte att få nu, eftersom jag redan är medveten om vad allt innehåller. Har funderat lite på att föra in kostintaget här på bloggen, så ni får se hur jävla illa det är. Kan det hjälpa tro...kanske ska försöka, ska jag börja idag? Ska försöka minnas. Men jag tror inte jag kommer att kalkylera på hela måltiderna. De vet jag att jag behöver, oavsett om de innehåller 500 eller 800 kcal, det är sockerbovarna jag vill åt...